Det finns ett gammalt påstående som säger att 90 procent av hudens åldrande orsakas av strålning från ett visst spektrum av solljuset. Hur ligger det egentligen till med det där? Är solen så farlig för huden som det sägs?
Den strålning som kommer från solen (och även solarier) består av UV-strålning. Framförallt handlar det om UVA, men i mindre utsträckning också UVB. UVA är den minst energirika av de typer av vågor som ingår i UV-strålning. Men det betyder inte att den inte påverkar människor, det är nämligen UVA som gör huden solbränd till exempel.
Men enligt Strålskyddsmyndigheten så är det inte bara en solbränna som UVA kan orsaka. Precis som annan UV-strålning så kan den också skada huden och vara orsaken till att den åldras i förtid.
Den solbränna som man får efter att ha vistats en stund i solen har en biologisk förklaring. Dess funktion är att skapa ett skydd mot solens skadliga verkan. Detta skydd bildas genom att pigment samlas i hudens yttre skikt. Pigmentet gör huden mörkare och eftersom mörkare hud absorberar mer av strålningen (jämfört med hud som inte är utsatt för solens strålar) så får också de underliggande lagren ett skydd.
Ju högre solen står på himlen desto kraftigare blir dess strålning. Detta beror på att strålarna passerar genom ett relativt tunt lager av jordens skyddande atmosfär innan de når oss. Det finns solskydd av olika typer, men förenklat kan man säga att alla sorters solskydd fungerar som ett skyddande lager som antingen absorberar eller reflekterar en del av strålningen.
En del av solens UVA-strålning kommer att penetrera solskyddet, men ju högre SPF (från engelskans Sun Protection Factor) desto mindre strålning kommer den underliggande huden utsättas för. Detta gör att man potentiellt visserligen kan få en solbränna men man minimerar samtidigt risken för att strålningen tränger ner djupare i huden, där den kan orsaka skada.
Trots hål i ozonlagret med allt starkare strålning som konsekvens så är det ett faktum att solens strålar gör oss gott – i lagom mängd. Att helt undvika solen för att undvika dess påverkan på huden är alltså ingen bra idé. Man riskerar då att få andra konsekvenser, till exempel D-vitaminbrist. Detta kan i sin tur medföra en lång rad problem, bland annat så kan brist på D-vitamin tydligt kopplas till depression.